Det får räcka nu, slut på tiden då!
Folk får gärna prata ner mej, likaså den släkt som via nu min moster, fabricerar lögner om mej, och hennes utspel om att jag ska vara tacksam över det jag fått, och som min äntligen döda syster gjort under sin levnad. Hon detta hemska monster, som förstört ett barn, gjort sina karlar till psykvrak, lurat & manipulerat folk på pengar i sin narcissism. Det är tragiskt att en människa, så totalt har hållt en familj, släkt & omgivning i ett järngrepp. Var hon än har varit, har hon öppnat truten och fått folk att tro på skrönorna. Som hon noga sålt ut som sanning. Hon denna människa, slog ner sin mor hemma i vardagsrummet, stal pengar ur nämndas börs, hon gjorde sej känd som slagskämpe med karlar, och fick själv smaka på knytnäven. Ständigt kom familjen till undsättning med ord som det var ju så synd om henne. Moster, hon tyckte det var så skämigt, pinsamt och ville helst inte bli förknippad med monstret. När sedan monstret dog, då kom snyftvalser, saknad över dansa min docka. Fy fan vilket hyckleri.
Jag själv är lika äkta och rakryggad som flinten på min skalle. Men, nån gång måste någon ta näven från munnen. Jag, sa redan då att det fanns dysfunktionellt i sammanhanget. Jag är den jag är, formad av tid & rum. Men aldrig fallit för att hålla mej till lögner! Sanningen framförallt och en rakhet, ärlighet som vara längst. Men i ett samhälle av idag är det sällsynt! Inte minst hos det som varit under tid. Insikten är för egen del, att det inte ligger hos mej. Vilket folk övertid fått mej att trycka på mej själv. Det ligger mer hos andra, och hur dom själv mår. I mångt låg egen självkänsla, och att då få andra i samma nivå.
Sedan finns det folk som agerat informatörer till nu monster, och systern.
Se nu till att visa, berätta detta för de kvarvarande, som självmant tagit avstånd från mej med sitt skit. Sedan kan man ju alltid skylla på två sidor av ett mynt. I detta fall har folk valt en sida. För monstret var ju så häftig och rolig att hinka brännvin med.
Ja fy fan livet har varit en fest! Att blogga om detta, är ett sätt för mej att kunna släppa skiten från då och kunna gå vidare och bli någorlunda stark & frisk i sinnet att fortsätta åren på livsresan.
