Greta T. & Hamas
När Greta hänger med Hamas är det plötsligt knäpptyst!
Samma journalister, opinionsbildare och kläggiga människor som i veckor rasat över en ministerson och hans samröre– är nu knäppt tysta när det visar sig att Greta Thunberg hänger med Hamasanhängare.
Båda fallen är allvarliga. Men bara ett av dem ledde till att någon utpekades som ett hot mot rikets säkerhet.
En niondeklassare som klistrade märken anklagades – på fullt allvar – för att kunna påverka sin ministerpappa på ett sätt som äventyrar nationens säkerhet. En 15-åring, med fel symboler, fel kompisar, fel världsbild. Det talades om LVU, vräkningar, pressetiska övertramp och psykologiska analyser i bästa sändningstid.
Och samtidigt?
Greta Thunberg – vuxen kvinna, medietränad maktperson och internationell opinionsledare – poserar med diplom från en organisation som öppet stödjer Hamas. Hon deltar i demonstrationer där intifada ropas, där Israels existens förnekas, där antisemitism är bärande ideologi – inte ett misstag.
Och det är inte första gången.
För några år sedan poserade Greta offentligt i en tröja med loggan för AFA – Antifascistisk aktion – en våldsbejakande grupp som i flera länder kopplats till extremism och terrorklassats. FBI har pekat ut Antifa-nätverk som inhemskt våldshot. I Tyskland är delar av AFA under författningsskyddets bevakning för organiserat politiskt våld.
Det här är inte någon anonym aktivist. Det här är en global förebild som påverkar miljontals unga – ideologiskt, politiskt och kulturellt.
Och just därför är det ännu mer absurt att hon aldrig behöver stå till svars.
För Greta är inte bara en person – hon är ett projekt. Ett politiskt varumärke. Bakom henne finns kampanjmakare, aktivistnätverk, PR-byråer och hela mediehus som agerar skyddsmur. Hon säljer inte bara klimatångest – hon säljer en hel ideologisk världsbild, förpackad som ungdomligt uppror.
Men vad gör medierna?
ETC sammanfattar:
"Greta Thunberg har upprepade gånger anklagats för antisemitism sedan hon började engagera sig mot folkmordet i Gaza."
Lägg märke till hur man förskjuter verkligheten. Inte att hon deltar i antisemitiska nätverk – utan att hon "anklagats". Inte att hon får diplom från Hamasvänliga grupper – utan att hon "engagerar sig mot folkmord". Hat blir humanism. Terror blir aktivism. Våld blir civilkurage.
Och journalistkåren spelar med.
Det spelar ingen roll vad Greta gör. Så länge narrativet är rätt, granskas inte konsekvenserna. Hon kan stå mitt bland Hamasanhängare – och ändå få DN att kalla det “civilkurage”. Samtidigt måste en tonårspojke bevisa sin oskuld i TV-rutan för att han hängt med fel kompisar.
Från partipolitiken? Tystnad. Att ifrågasätta Greta är att be om att stämplas som klimatförnekare, högerextrem eller antisolidarisk. Så alla håller käften.
Men folk ser. Folk fattar. Det är den här sortens genomskinliga hyckleri som matar föraktet mot medier, politiker och etablissemang. När barn demoniseras och vuxna extremister frias, då dör förtroendet. Då skrattar inte bara makten åt oss – då tappar vi tilliten till hela spelet.
I ett fungerande samhälle granskas handlingar – inte människor beroende på ideologisk tillhörighet. Men i Sverige har vi ett mediesystem där vissa får pass – och andra får karaktärsmördas.
En pojke brännmärks som säkerhetsrisk.
En kvinna med dokumenterat samröre med både våldsbejakande vänsterextremism och Hamasanhängare får hållas – och hyllas.
I ett normalt land håller medierna makten ansvarig.
I Sverige håller de skyddshand över sin ideologiska maskot – oavsett hur djupt hon klafsar i hatets träsk.
En pojke som klistrar märken är ingen säkerhetsrisk.
En kvinna som sprider Israelhat, poserar med extremister och leder tusentals unga in i samma ideologiska avgrund – det är ett hot.
Roger Sahlström/.
