Fars dag, vad är väl en farsa. Jo, min var den som bidrog med säd för jag skulle bli först över mållinjen. Han kom att svika, försvinna & bli avskydd för saker som blev fel, jävligt fel för mej som barn. Idag har jag trots motgångar & jävelskap, ändå en plats i livet. Han den där karl som bidrog till min fortlevnad, och som kom att bli min far. Idag käre far har jag fått & har en egen bild av dej. Ja en mer värdig bild. Så fan vad jag saknar dej farsan. Vore först av vikt att göra upp, men sedan att kunna få vara far & son. Umgås, språkas vid. Fan vad jag skulle berätta allt roligt, knasigt jag gjort & varit med om. Det får jag istället ge till din syster, min fantastiska faster. Hon, denna underbara kvinna som genom åren gett mej en bra mycket bättre bild av dej än det jag haft innan, käre far. Du pratade alltid om mej, en undran fanns över vem jag var. Inte den vridna ryktesbild andra dej delgett. Du tveka genom åren över att träffa din egen son. Men du ville verkligen ! Dagen när polisen kom till jobbet mitt för att delge ditt dödsfall. Blev först en lättnad över din död. Men, nu står det klart efter alla papper jag gått igenom, brev du skrivit men som aldrig blev skickade. Du hade uppgett mej som din närmaste anhörig, vilket kvinnan i ditt liv fått dej till. Så käre far, vi fick aldrig bli far & son som vi önskade oss. Men du är & kommer alltid att vara min far. Det gör ont & jag saknar dej. Men idag har vi denna dag tillsammans ... Fars dag.